Splendid Isolation of Upper East Side

En av mina favoritgubbar sjöng om Upper East Side som ett fall av New Yorks Splendid Isolation, avskärmat från omvärlden. På vägen hem, ner från Harlem förstår jag kanske vad han menar. Omkring 95e gatan blir husen plötsligt högre, hålen i trottoarerna fylls igen och rabatterna blir symmetriska. Besökarna som strömmar ut från söndagsmässorna har ljusare hy, är klädda i blankare skor och exklusivare kappor och bär hattar över välformat hår. En liten välfärdsoas vars invånare och legitima besökare hälsas välkomna av uniformerade dörrvakter.

Inne på dinern Neil’s Coffee blir vi ändå vänner jag och Upper East. Skylten lyser i neon och gästerna vågar äta frukost utan sällskap. Fett, salt, socker och oändlig påtår på kaffet. ”Take your time”, säger servitören och jag tror att han menar det. Om Willy Wonka hade haft en diner kunde det ha varit Neil´s Coffe.

Bild

Bild
BildBildBildBildBildBildBild

Den syriske delegaten

SsDelBara Schweitz tomma stol hindrar mig från att bli bordsgranne   med mitt andra lands delegat. Den här dagen har han glasögon, sidbena, svart rock och paraply. Han ser ganska vänlig ut. Hans Damaskus-dialekt får mig att känna mig lite som hemma. Temat idag är fred och säkerhet. Fyra länder kommer med förslag som ligger kvar sedan förra året. Konsensuskravet för gruppen gör att det är svårare att nå en överenskommelse. Venezuela är allra surast över den bristande politiska viljan hos vissa länder. USA tycker att fred och säkerhet hellre ska diskuteras i säkerhetsrådet.

Den syriske delegaten lämnar sin telefon på bänken bredvid mig. Han går fram till podiet och skakar hand med mannen i sekretariatet. Ber om att få ordet.  Sitt tal har han skrivit ner på arabiska från ett mail på Iphonen. Som de flesta andra gratulerar han först ordföranden till ordförandeskapet. Sen uppmanar han andra länder att sluta stödja de väpnade terroristgrupper som förstör hans land och dödar hans folk. I pausen skakar han leende hand med Irans sändebud. Jag tar Sverige-skylten och flyr.

Jan Eliasson in the General Assembly

Fick se Jan Eliasson i aktion för första gången. Hoppas inte det var den sista bara för det var på lite för långt håll och under lite för flummiga omständigheter för att jag ska vara nöjd. Skolbarn, statsrepresentanter, sopraner och körsångerskor samlades i generalförsamlingen under förevändningen ”Interreligious and Intercultural Dialouge for Peace and Harmony”. Det var så pass långt ner på svenska missionens priolista att det nöjde sig med att skicka en praktikant. Slapp till och med anteckna. Perfekt tillfälle att ge efter för veckans många missade sömntimmar och slölyssna på Janne och sopranen, men jag var allt för nervös inför kommande eftermiddagsmötet och rapportering. Har inte riktigt greppat vad det handlar om. Och så har jag inte listat ut var jag ska köpa nylonstrumpor. Löplabbetsockan gör sig dåligt i ballerinaskor. Måste verkligen lära mig att ”chilla”.BildJan.BildChoir for harmony.BildBildDen naturliga frågan: Varför är en reserverad plats så långt bak? Biokänsla? Var bara liite besviken att det inte stod ”Sweden”…

The Shoe Code

BildBild

Innan vi börja fick vi instruktion om att dresskoden var ”kjol/byxa och någon trevlig topp”. Praxis har dock visat att  det vedertagna skomodet inte direkt pekar mot sneakers. Meen idag gav jag upp hoppet om min trasiga, tejpade häl och traskade, nej haltade, in i generalförsamlingen i converse. Men de är faktiskt hela och rena. En fotograf sa att han gillade dom.

Bild

 
 

Marathon–debate in the Security Council

Min första säkerhetsråds-upplevelse avmystifierade rådet lite, Mr Ban och Navi Pillay togs ner på jorden. Till heltäckningsmattan faktiskt. Folkmord, krigsförbrytelser och systematiska våldtäkter avhandlades närmast slentrianmässigt. Man förfasades, frustrerades, ilsknade kanske tom till. Fast sinnesslöheten som infinner sig efter tio timmars diplomati trubbar av feelingen lite.

Igår var det debatt i säkerhetsrådet på temat skydd av civila. Det blev lite försenat när Nordkorea testat kärnvapen dagen innan och rådet fick inleda dagen med att fördöma dem bakom lykta dörrar.

Syriens anförande om att västerlänningar, araber och terrorister har dödat befolkningen och hindrar staten från att skydda sitt folk fick mig visserligen på alerten igen men fem timmar efter utsatt sluttid roade jag mig med att lyssna på och google-translata simultantolkad arabiska för att hålla mig tillräckligt närvarande.

Bild

Herrar i rådet. Ja, det var mest herrar.BildNavi is for real!

BildAnd so is Mr Ban! Även om han var en bit bort.

Första dagarna på UN Head Quarters i New York.

Erbjöd mig att hjälpa till under kommande session av the Commission of the Status of Women i mars. Ska eventuellt få eskortera Maria Arnholm mellan FN-byggnaderna. Akademiker blir eskortflicka under jämställdhetsdagarna kan bli en sann best seller-dröm.

Fick ett chefsrum för en dag med den bildenliga utsikten. Blåst och regn på samma gång orsakade närmast naturkatastrofpanik. TV uppmanade oss att stanna inne. FN uppmanade oss att gå hem och erbjöd sjösjukepiller om skrapan skulle svaja för mycket. Skulle köpa fetmjölk på Whole Food men fick vända när bunkringsfrenesin orsakade köer i ingången.

Ovädersutsikt

Ovädersutsikt